 |
Om karate |
 |
|
|
 |
|
Vad är Kusano-Ha Shitoryu? |
|
Kusano-Ha
Shitoryu är en samling av klubbar som tränar stilen Kusano-Ha
Shitoryu Kenpo Karate-Do Kai som är en utveckling av Shitoryu.
Grundare till stilen är Soke Sensei Kenji Kusano, verksam i Otsu
nära Kyoto området i Japan.
Kusano-Ha Shitoryu finns representerad i Japan, Malaysia, Afrika,
Iran, Belgien, Skottland, England samt Sverige.
I Sverige finns vi i Stockholm, Lund och Stureby. Chefsinstruktör
i Stockholm och även landschef är Håkan Rudberg, 6:e
Dan Tasshi Shiandai; i Lund, Pär Bönnestig 3:e Dan Shidoin
A och i Stureby, Dennis Isaksson 2:a Dan Shidoin Ho.
Kusano-Ha Shitoryu Stockholm har funnits sedan 1985, Lund sedan 1994
och Stureby började sin verksamhet 2001.
Alla Kusano-Ha Shitoryu avdelningar har barn & vuxen-träning,
tävlingsverksamhet, gemensamma sommar- och vinterträningsläger,
godkända instruktörer genom Svenska Budoförbundet,
kickoff- och graderingsfester i budomässig anda, samt japanska
toppinstruktörer som besöker oss årligen i Kusano-Ha
Shitoryu Europa.
Vid Kusano-Ha Shitoryu avdelningarna i Sverige tränar vi traditionell
japansk Karate-Do, och vi har en stark anknytning till Japan och till
vår stil, Kusano-Ha Shitoryu Kenpo Karate-Do Kai. Vi tränar
efter ett graderingssystem som går från 10:e kyu (nybörjargrad)
ner till 8:e Dan (mästargrad) som alla Kusano-Ha Shitoryu avdelningar
runt om i världen följer. På så sätt kan
du som elev resa runt i världen och när du besöker
en annan Kusano-Ha Shitoryu avdelning, kan du med lätthet vara
med på den avdelningens träning på den kunskapsnivå
du har. |
 |
 |
|
Tillbaka |
|
 |
|
Vad är Shitoryu? |
|
Shitoryu
är en av de fyra stora karate stilarna. De tre andra är
Shotoryu, Gojo Ryu samt Wado Ryu.
Shitoryu grundades av Kenwa Mabuni (1889-1952).
Mabuni hade under sin tidiga träning på Okinawa haft samma
instruktörer som Gichin Funakoshi, grundare av Shotokan samt
tränare till Hironori Otsuka som sedemera grundade Wado-ryu,
nämligen Anko Itosu och Yasutsune Azato.
Några år efter det att Funakoshi hade lämnat Okinawa
och bosatt sig i Tokyo följde Mabuni efter och bosatte sig i
Osaka. Han grundade där sin egen stil Hanko-ryu (hård och
mjuk stil) som han senare ändrade till Shitoryu någon gång
på 1930-talet för att hedra sina två största
lärare, Anko Itosu (Shi) och Kenryu Higashionna (to). Ändelsen
ryu betyder väg eller stil.
Shitoryu är en effektiv kombination av både Shorin-ryu
(Shuri-te) och från Shorei-ryu (Naha-te och Tomari-te). |
 |
 |
|
Tillbaka |
|
 |
|
Kenwa Mabuni (1889-1952) |
|
Kenwa Mabuni föddes i Shuri år
1889 och härstammade i 17:de generationen från en berömd
samurai som hette Onigusuki.
Mabuni var väldigt medveten om vad hans modiga förfäder
hade åstadkommit. För att komma över sin dåliga
hälsa började han år 1902 dagligen att träna
under Ankoh Itosu.
Från 13 års ålder fram till 20 års ålder
missar Mabuni inte en enda träning under Itosu.
Omkring 1909 uppmuntrar Itosu Mabuni att träna extra hos mästaren
Kanryo Higshionna, för att på så sätt, enligt
Itosu, vidga vyerna inom karatekonsten. Mabunis gode vän Chiojun
Miyagi var även elev där.
Under sex års tid tränar Mabuni parallellt mellan dessa
två stora mästare.
När Ankoh Itosu dör 1915 blir den unge Mabuni så
förkrossad att han bygger ett altare framför sin store
mästares grav och återkommer dagligen i över ett
år för att meditera och praktisera kata framför
Itosus altare.
Omkring 1918 samlas alla de stora mästarna, Miyagi (Goju-ryu),
Funakoshi (shotokan-ryu), m.fl. hemma hos Mabuni. Det uppstår
diskussioner och man praktiserar kata och dess tillämpningar.
Förutom karate studerade Mabuni även vapentekniker så
som: Bo, Sai, Tonfa, Kama och Nunchakus hos en mästare vid
namn Aragaki. Han instruerade också Okinawas polis- och självförsvarstyrkor
samt gjorde frekventa resor till Japan för att undervisa där.
År 1923 flyttar Mabuni till Osaka där han grundar sin
egen stil. Han undervisar vid universitet och olika avdelningar
inom polisen.
Kenwa Mabuni dog i maj 1952 men hans stil är fortfarande en
av de fyra största stilarna. Efter hans död tog hans första
son Kenei Mabuni över huvuddojon i Osaka.
|
 |
 |
|
Tillbaka |
|
 |
|
Kenji Kusano (1942- ) |
|
Kenji
Kusano föddes 1942 som den 31:a generationen i rakt nedstigande
led av den japanska samuraj-klassen. Efter andra världskriget
styrdes det japanska samhället efter amerikanska demokratiska
regler vilket innebar att den japanska samurajklassen upphörde
att existera. Kusanos familj fråntogs sin Samurajstatus och
makten gavs till folket i Japan.
Kenji Kusano var fast besluten att bygga upp sin familjs status igen
men då med andra medel än med ett samuraj svärd i
handen. Utgångsläget är helt enkelt hans tomma händer
(kara-te = tom hand).
Vid tretton års ålder börjar Kenji Kusano att träna
karate i lokala skolan och senare under 50-talet tränade Kenji
Kusano karate vid Osaka universitet under Chojiro Tani (1918-1998)
som i sin tur tränat direkt under Kenwa Mabuni.
Chojiro Tani grundade efter Kenwa Mabunis död 1952 Tani ha Shitoryu
(Shukokai). En av hans främsta elever var Kenj Kusano som snabbt
avancerade inom Shukokai organisationen.
1963, efter universitetstiden, öppnar Kusano sin egen Dojo i
Otsu som Tani själv namnger till "Kenshikan".
Kusano studerar hårt och redan vid 31 års ålder
uppnår han
graden av 7:e Dan Kyoshi i Tani ha Shitoryu.
1979 bryter Kusano samarbetet med Tani ha Shitoryu och utvecklar vidare
sin version av Shitoryu. Kusano söker nu sig bakåt i tiden
för att utöva karate som de gamla stora mästarna gjorde
på sin tid. Kusano ger sin organisation namnet:
World Kenshikan
kenpo Karate-Do Association,
med huvudkontor i Otsu nära den gamla kejsarstaden Kyoto.
W.K.K.A organisationen växter
snabbt och vid en speciell ceremoni, 1988 i Otsu, överlämnar
Chojiro Tani till Kenji Kusano det Shitoryu teknikbrev som beskriver
alla Shitoryu- tekniker och kata.
Kusano blev därmed upphöjd till "Soke" (stilbildare)
och fick rätten att kalla sin stil Kusano-Ha Shitoryu kai. |
 |
 |
|
Tillbaka |
|
 |
|
Håkan Rudberg (1958- )
|
|
Vid
18 års ålder börjar Håkan Rudberg, vars japanska
namn är Hogan, träna karate under en avknoppning från
Tani ha Shitoryu, nämligen Yoshinao Nanbus "Sankukai".
Klubbens instruktör på den tiden var Owe Stjernström
1:a Dan som tillsammans med Tamas Weber 4:e Dan var stilens ansikte
utåt i Sverige.
1978 lämnade Y. Nanbu Sankukai för vidare utveckling av
sin stil mot Nanbu-do, men klubben fortsätter med sin karate
under ledning av Dick Schörling 2:a Dan samt Owe Stjernström
1:a Dan i Shukokai Sverige.
Vid den här tiden tränar man 6 dagar i veckan, man åker
till andra klubbar för att tävlingsfightas. De få
kata man tränar håller sig inom Pinan 1-5.
Omkring 1981 bryts samarbetet med Shokukai och man tränar vidare
utan någon stiltillhörighet tills 1983. Då bjuder
klubben in Nanbus assistent, Ryozo Tsukada, som tränat vidare
efter Nanbus sorti. Tsukada har byggt upp en egen europeisk organisation
vid namn Ryobukai med säte i Paris.
Klubben ansluter sig till Ryozo Tsukadas organisation och 1985 går
Ryobukai med i Kenshikan Kenpo Karate-Do Association i Japan under
Kenji Kusano.
Nu tar teknikträningen fart och nya katas lärs ut och W.K.K.A
(Kusano-Ha shitoryu kenpo karetedo Kai) sprids i Europa.
På ett träningsläger 1987 i Glasgow, Skottland, erhåller
H. Rudberg 1:a Dan (shodan) av Kenji Kusano. Då Kenji Kusano
kommer till Stockholm för att hålla träningsläger
får H. Rudberg instruktörsgraden Shidoin B samt W.K.K.A.
dojo-certifikat och blir härmed chefsinstruktör i Kusano-Ha
Shitoryu Stockholm.
Vid W.K.K.A.s 25-års jubileum i augusti 1988 åker 8 st
svenskar till Otsu, Japan, för att deltaga vid ceremonier, tävlingar,
läger samt sightseeing och H. Rudberg uppgraderas till 2:a Dan
(nidan).
Efter mycket funderande och med den senaste japanresan i minnet, bestämmer
sig H. Rudberg för att åka till Japan under en längre
tid.
I juli 1990 åker H. Rudberg tillsammans med Patricia Zar 1:a
Dan till Otsu och W.K.K.A.s Sohonbu.
Det var intensiva månader med träning varje dag, mellan
3-5 timmar om dagen. På sex månader endast 1 dags ledighet
och 2 eller 3 gånger en ledig eftermiddag.
På vissa träningar gick Soke Sensei endast igenom en teknik
eller en rörelse, och följande två timmar fick de
repetera om och om igen tills det svaret kom " hm..not so bad
".
Träningen under Soke Sensei var som att förflytta sig hundra
år tillbaka i tiden, och efter två månader var det
bara på japanska språket som träningen utfördes,
hängde man inte med så fick man veta att man levde.
Under perioden i Japan erhöll H. Rudberg graden 3:e Dan (sandan)
samt instruktörsgraden Shidoin A. Patricia Zar graderade sig
till 2:a Dan Shidoin B.
I januari 1991 gavs graden Kenshi till H. Rudberg vilket betyder ungefär:
"karaten finns nu där, gör den bättre". Vid
hemkomsten öppnas ny klubb med inriktning på traditionell
Karate-Do.
Vid W.K.K.A.s 30-års jubileum i Bryssel 1993 vinner H.Rudberg
kumite finalen -75 kg över Japanen Kioshii Ichi 6:e Dan, samt
att H. Rudberg vid ett seminarium lett av Soke Sensei Kenji Kusano
erhåller graden 4:e Dan.
Till dags dato har ytterligare 2 st japanresor gjorts. En i november
1998 då H. Rudberg erhöll av Soke Sensei graden 5:e Dan
Fukushiandai A, samt en i November 2001 då H. Rudberg erhöll
av Soke Sensei graden 6:e Dan Shihandai. |
 |
 |
|
Tillbaka |
|
 |
|
Karatens tidiga historia |
|
Buddistmunken
Bodiharma utvandrade från Indien till Kina i början av
500-talet f.Kr. och kom att undervisa 18 övningar till munkarna
i Shaolintemplen. Övningarna var tänkta att hålla
munkarna i sysselsättning under deras meditation samt att användas
som försvar då de ansågs vara lätta offer av
kringströvande rövare längs vandringslederna i Kina.
Bodiharmas lära levde vidare under årens lopp men höll
på att falla i glömska när buddistmunken Chue Yuan
170 år senare kom i kontakt med den nästan helt bortglömda
läran.
Chue Yuan beslöt att ägna resten av sitt liv åt att
vidareutveckla läran.
Han kom i kontakt med Pai Yu Feng och tillsammans begav de sig till
shaolintemplet där de utvecklade systemet till 170 olika tekniker.
I teknikerna fanns olika rörelsescheman som vi idag kallar Kung
fu (Draken, Tigern, Leoparden, Ormen och Tranan).
År 1393 kom från Kina ett 30-tal familjer till ön
Okinawa som handelssändebud och enligt traditionen lärde
kineserna ut dessa Kung Fu tekniker till byborna på Okinawa
som sedan tidigare hade sin kampstil kallat "Sode". Dessa
båda kampstilar bildade en ny form som gick under begreppet
"Tode" och praktiserades i och omkring städerna Naha,
Shuri och Tomari på Okinawa.
År 1609 utbröt inbördeskrig i Japan. Tokugawa-klanen
hade en blodig uppgörelse med Satsuma-klanen. Tokugawa gick segrande
ur striden och för att rädda ansiktet på Satsuma erbjöds
Satsuma att anfalla Okinawa och närliggande öar som på
så sätt hammnade under japanskt välde.
På Okinawa infördes vapenförbud och det är en
av orsakerna till att kampkonsterna nu frodades på Okinawa.
Innan Okinawa anfölls fanns en kampkonst som kallades "Tode"
och nu under den japanska ockupationen tränade ett fåtal
mästare för sig själva i största hemlighet då
ett avslöjande direkt ledde till dödsstraff.
År 1629 gick mästarna i städerna Naha, Shuri och Tomari
samman och började träna under namnet "Te" (Hand).
Alla våra moderna karatestilar, kan i huvudsak härledas
till någon av dessa tre städer/stilar.
Då denna träning var strängt förbjuden av det
japanska väldet så vet man mycket lite om dess utveckling
under denna period. |
 |
|
|
Tillbaka |
|
 |
|
Karatens utveckling |
|
I början av 1700-talet
var Takahara mästare i Shurite-stilen och han vidareutvecklade
kata "Seisan" under denna tid.
Takahara efterträddes av mästare Sakugawa som utvecklade
kata "Kosokun". Kata "Kosokun" kom från
ett kinesiskt handelssändebud från början. Sakugawa
avled år 1815 vid en ålder av 82 år.
Hans efterträdare blev mästare Matsumura (1809-1901) som
under en tid av sitt liv, ca 10 år, levde och studerade kamparten
Shaolin Chuan Fa i Kina. Efter återkomsten till Okinawa skapade
Matsumura sin egen version av kata "Passai" (Matsumura Passai)
som existerar än idag i ett flertal stilar. Matsumura utsågs
år 1848 till chefsinstruktör på Okinawa i Karate
och Kobudo - vapenkonst. En av Matsumuras elever var den legendariske
Itosu som föddes år 1830.
Itsou var klent byggd men hade en stark vilja och han missade aldrig
en träning trots att Matsumura pålade Itosu en ofattbart
hård och disciplinerad träning.
Itosu blev mest känd för sin enorma kata disciplin och ansåg
att det var nödvändigt att sätta kroppen i totalt herravälde
under sinnet innan nån utveckling kan ske.
Itosu skapade Pinan kata 1-5 och Naihanchin 1-3, för att kunna
sprida karaten till ungdomarna i skolorna.
Itosu gjorde även han sin version av kata Passai "Itosu
Passai" som också går under namnet Bassaidai i tävlingssammanhang.
Itosu avled år 1915 85 år gammal. Två av Itosus
mest kända elever var Gishin Funakoshi, som grundade Shotoryu
och Kenwa Mabuni, som grundade Shitoryu. |
 |
|
|
Tillbaka |
|
 |
|